HUR KAN MAN VARA SÅ GLAD SAMTIDIGT SOM MAN ÄR SÅ LEDSEN?
har aldrig känt denna känslan förut. självklart är jag huuuur fucking glad som
helst att jag har gått ut med godkända betyg och slipper skolan för resten av mitt liv,
men samtidigt är det sååå tråkigt med tanke på att min klass i de här tre åren
har varit dem som förändrat mitt liv, jag har blivit en helt annan människa.. den jag VILL vara.
så jag tackar alla i klassen, för alla har bidragit på sitt sätt.

ska minnas dessa tre år med stooooor glädje, och dom jag  vill tacka lite extra är:

självklart cecilia karlsson som utan tvekan är den bästa vän jag någonsin haft,
utan henne hade det inte varit i närheten av såhär bra, hon finns alltid där :)

Ida Helmetschläger Nilsson dig är den jag har haft roligtast i hela mitt liv med,
vi har hittat på massa galna och roliga saker och du är verkligen en vän som alltid finns i minnet! 

Lisa Saarnak har haft sjukt roligt med dig också! dessa tre åren hade inte varit mycket utan
oss tre. Vi umgicks mest i ettan alla tillsammans, men även om det bara var en kortare tid
så var det den roligaste tiden i mitt liv, glöm  aldrig det <3

Lina Utter, Sofia Pettersson, Moa Josefsson, Josefine Johansson, Emma Johansson,
med fleeeeeeeeeeeeeeer (nästan alla) betyder också en MAAAAAAAASSSA

PUSS PÅ ER! vi kommer självklart forstätta ses,
de man vill träffa träffar man, de andra betydde
nog inte lika mycket som man först trodde.