Blev väl inget med något rockande direkt.
Började med att en i gruppen innan oss hade trillat av och slått i huvud så kraftigt att
hon inte ens kom ihåg vad hon gjorde där, eller vem hon hade pratat med.
Ambulansen hämtade henne, såg inget vidare bra ut för henne. L-ä-s-k-i-g-t.
Det är i sådana ögonblick man undrar vad fan man håller på med för sport egentligen.

Över till min hoppträning. I början var Calle jättelugn och fin, och som vanligt..
Lite längre in på lektionen när vi skulle hoppa en bana i två faser så hoppade han grundfasen
hur bra som helst, inga problem, men när jag skulle vända lite snabbare mot hinderna stack han
antingen åt sidan eller tvärstannade och hoppektionen slutade med att han inte ens ville hoppa
över ett litet kryss = inte normalt för honom. Anne och jag kom fram till att han måste kollas upp,
för jag känner min häst så väl och jag vet att någonting är väldigt fel.

Så nu ska jag boka tid till kliniken i Skara. Hoppas verkligen inte det är något allvarligt.

För övrigt suger lite allt möjligt just nu, men jag har världens grymmaste vänner som kommer
hit på filmkväll lite senare och det räddar ju allting! ni är bäst. pusspuss.

Idag fick Calle skritta, men sen ska jag rida honom som vanligt så att det visar så mycket som
möjligt när vi åker med honom = lättare att hitta vart felet sitter. My guess är ett bakknä.

Jag vet, det låter som att jag redan VET att han är skadad eller har ont någonstans, men du
vet nog själv hur det är med din egen häst. Man känner dom så väl..



mitt allt <3