Wooooooho nu sitter min älskade tatuering där den ska. Finaly.

Går på ewes citat "det är ungefär som att föda barn, det gör ont men man glömmer
 smärtan när man får se resultatet."

Inte för att varken hon eller jag har fött något barn, men vi säger att det är så.
Gör ju dock tusen gånger ondare (I think) att klämma ut en unge men i alla fall.

I början gjorde det ganska ont (konturerna) men sen när han började med skuggningen
var det bara skönt och gjorde inte alls ont. (lite smärta tycker jag är skönt men jag är lite konstig).
Men i slutet var det jävligt jobbigt. Särskilt sista kvarten när han skulle köra på de ställerna
han redan hade varit på innan, ajaj. Det gjorde inte så ont när han var på revenen och körde,
vilket man kan tro.. Utan det gjorde ont mellan revbenen. Men eftersom jag är stålkvinnan
 så lipade jag inte över lite smärta utan blev istället sjukt nöjd med resultatet!
jag hade inte tänkt mig alls en sån här fjäder,
eller en sån text men vad fan, man lever här och nu och det är ungefär vad min text står för.

"Qui vivra verra" = "den som lever får se"
och det är just den meningen jag lever för. Man kan inte förutse sitt liv, så lev dag för dag
och ta vara på varje minut. Allt kan hända, och mycket händer, både gott och ont.
Men det är i de flesta fall inget du kan styra över i alla fall :)

Jag har alltid varit en lite för spontan människa, tar livet som det kommer och hatar att planera,
så detta ordspråket eller vad man ska kalla det passade mig pefekt.
Vad tycker ni, blev den bra eller blev den skitful?



kommer även en film på när jag gjorde det allra första sen, så att ni inte tror jag har klistrat
på något jävla klistermärke eller något. Men orkar inte lägga upp den nu, vänta med spänning!

tjingtjong mina ballong(er).