tävlingsupdate!

Lyckades (självklart) komma försent till tävligen pga. att Calle Kuling inte ville
gå på tansporten. Han kom på att det var mycket roligare att slänga sig åt sidorna
samt ställa sig på bakbenen. Tillslut gick han på. Tur att jag är lika envis som min häst!

Väl framme fick jag stryka mig från 90 eftersom det bara var fem starter innan mig
och vi hade precis lastat av Calle. Hoppa honom utan att värma upp/hoppa fram är
lika med pannkaka, så istället gjorde jag ett klassbyte till 110.

Alltså hoppade jag först en meter, sen 110 cm.

Jag vet i fan vad jag höll på med i en metern, red som en apa i alla fall och kände
mig verkligen sämst i världen. Tror jag hade för mycket i huvudet och alla tankar jag
hade där tog liksom över hand. Hela rundan blev skitful, han rev två hinder vilket var
absolut enbart bara mitt fel. Calle Balle Kuling kämpade på och gjorde sitt bästa,
med undantag för några glädjesprång och små bockningar.

I 110 var han mycket mycket mer fokuserad (också jag) vilket resulterade i att det blev
tusen gånger bättre. Det är inte höjden som är problemet med min häst, han hoppar
snarare bättre när hindrena kommer upp lite. Hans problem är att blir för nervös och inte
kan slappna av, man känner att spänner varenda liten muskel i hela kroppen.
Jag hade hoppat fram honom och varmt upp honom ganska länge så han var nästan på
gränsen till lite för trött inne på banan, fick använda spöt på halsen två gånger för att få
lite tryck i honom fram till hindret, men jag tycker det flöt på bra och rivningen på fyran
berodde enbart på mig, han kom jättenära och hann inte få upp
sina framben (alltid så han river, eller så glömmer han bakbenen när han blir för lång!)

Stoppet var också enbart mitt fel, jävla pucko som trodde att han skulle kunna få in ett
galoppsprång till där. Totaly omöjligt. Här kommer i alla fall en film på 110en: