herrrregud vad jag stressar just nu, det är inte bra. Alltid när jag stressar glömmer jag bort att äta, och då får jag huvudvärk vilket i sin tur leder till migrän. Har inte fått det än men känner att jag måste lugna ner mig lite snart.

 

Nu har jag varit på citygross och jobbat i två dagar, fint! Det har varit jättekul och gruppen där är så jäkla härlig.

Man får sig några skratt om dagen så jag kommer antagligen bli riktigt gammal. Gött.

 

Jag kom precis innanför dörren, så nu ska jag bara byta om till stallkläder och sticka till Mirran! rider ut en sväng, ska se hur banan är men tror den är helt okej nu, isågfall ska jag rida lite mer seriöst för imorgon är det "hopp"träning.

När jag kommer hem från stallet ska jag och mammi baka inför släktkalaset som är på söndag, och sen ska jag till jonas men blir lite senare.. Blir bara lite fredagsmys för sen ska jag upp och jobba imorgon igen, kul........................

 

 

Hejhopp vad jag inte har kunnat hålla det jag lovade. Betyder alltså att jag måste dö nu, kul :)

Men jag har faktiskt börjat på ett nytt jobb så det tar upp mycket av tiden, man hinner inte mycket mer än att jobba och åka till hästen. Och jag spenderar faktiskt hällre tid hos min pojkvän än hos min dator, även om endel av er nolifers är tillsammans med just era datorer.

Allt går i alla fall finfint med Mirran och hon sköter sig super. Hon har lyckats bli sparkad hit och dit i hagen, men nu är det fred mellan hästarna och dom börjar acceptera mobboffret. Hon är iaf inte svullen i benet/knäet längre så nu ska jag börja rida på riktigt, äntligen! i helgen är en hoppträning tillsammans med Ida och hennes polle inbokad. Jag ska alltså också ha med mig en häst (mirran), jag ska inte dit ensam.

Nu kommer snart mormor och min älskade syster hit. Ni kanske undrar varför jag överdrev och skrev älskade (även om jag faktiskt gör det) men det är för att hon fyller 21 idag! Grattis till världens finaste syster, du är bäst och ja, jag älskar dig. <3

Nu jävlar ska det tränas.Ser typ ut som en köttbulle just nu, inte någon vacker syn.

Jag ska se ut som hulken när jag är färdig, mot gymmet! (är sjukt taggad.............)

 

 

Äntligen är jag med häst igen! så jävla underbarto. Nu är mitt liv så gott som perfekt, tjoho.

Har världens bästa pojkvän, världens finaste vänner, och nu en superfin liten unghäst!

 

French Miracle - 07 , French Buffert xx - Opius.

164cm i manken, men tror hon är högre, känns sjukt mycket större än lilla Calle så hon lär ju bli närmare 170 tror jag, men det är bara bra för tyckte Calle var lite för liten. Jag har bara denna hästen på foder, och hon är till salu så det kan hända att hon åker jättesnart, eller så får jag ha kvar henne ett tag vilket jag hoppas på.

 

Hade jag varit rik skulle jag köpt henne men det går inte riktigt ihop sig när jag fortfarande står som ägare på Carl-Jan. Får helt enkelt se vad som händer med allt, men just nu känns det toppen med tanke på att hon är så sjukt snäll också, okomplicerad på alla sätt! Hon har aldrig varit hemifrån någonsin innan + att hon haft ett föl och är inte speciellt mycket riden, trots det så är hon den snällaste hästen jag haft, det är skönt.

 

Unghästar är så jävla mysiga, speciella på något sätt. Hon ser verkligen ut som en liten bebis, pluttenuttttt, hon kommer bli bortskämd hähähä.

 

Calle trivs fint med sin fodervärd i alla fall, jag var och klippte bort hans nallepäls för några dagar sedan och han var en pain in the ass, han är speciell den där hästen alltså, men fan vad jag saknar honom. Måste hälsa på honom snart igen och pussa sönder hans mule. Ska bara se till att inte bli nockad som jag blivit sjutusen gånger innan, ändå fortsätter jag pussa på den. Konstigt.

 

Min lilla låneheeeszzztt:

 

 

 

 

 

inte jag som rider på filmen.

Nu börjar det hända saker! Jag har varit helt jävla efterbliven med min uppdatering men jag tänkte börja blogga på riktigt nu igen, behövde nog en lång paus.

Calle är utlämnad på foder, kontraktet skrevs för ca en vecka sedan. En tjej i närheten ska ha honom, först ett halvår sen får vi se. Jag har också en ny liten sötnos på gång men det är ingenting bestämt än så jag vill inte skriva mer om det riktigt än, men jag ska uppdatera bra som fan och ni ska få följa mig och min blivande häst, jag lovar!

Så, vi hörs snart.. Denna gången lovar jag er med mitt liv, puss på stjärten.

Jag är nog typ ungefär världens lyckligaste just nu,
nästan allt är så bra det kan bli och den andra oktober åker jag och Moa til Turkiet i åtta dagar
Vi kommer bo ett lägenhetsrum så vi kan laga våran egen mat och allt, fett med nice. kommer dock sakna alla fina små gosiga människor som finns kvar här hemma..

snygg-moa!

Hejhopp, som ni märker orkar jag inte med min blogg just nu och jag ska inte skylla på att det är för att jag inte har tid eller viktigare saker för mig, men jag orkar helt enkelt inte. Ni kommenterar aldrig i alla fall så det är eget egna fel :) det suger med no respons.

Fortsätter väl skriva lite då och då bara för att det kan va kul ibland..
Dock kommer detta bli det tråkigaste inlägger du någonsin läst så du behöver inte läsa (fast du kanske inte heller har något liv så då kan du likagärna fortsätta).

Vad händer för tillfället? Calle är ju ute på annons, har bara fått ett konstigt svar men dit får han inte flytta så jag väntar fortfarande. På ett sätt vill jag inte att någon ska höra av sig så att jag slipper känna den enorma smärtan som kommer uppstå när jag måste lämna min vän, men samtidigt är det bättre om han bara åker NU så att jag slipper tänka, och framförallt slipper ångra mig. För detta är bäst för Calle kuling, jag vet det.

Det är bättre han åker snabbt, helt utan förvarning. Så är det typ med alltid, det är bättre det bara händer istället för att dra ut på det och veta att det bara kommer bli cärre. Var som när jag lämnade bort min förra häst, det gick så fort att jag fortfarande knappt hunnit fundera över det, eller när Casper dog, det gick också så fort så att jag knappt hunnit fundera över det. Det är först efteråt som man inser hur mycket ett djur kan betyda, men det finns inte så mycket att göra åt saken. Man måste vara stark, annars borde man inte skaffa djur från första början. Dom lever (förhoppningsvis) inte lika länge som du, och du kommer troligen inte ha dom kvar hela livet.

jag har fått tillbaka min normala aptit och livet leker!

Har dock en hel del saker som jag måste fundera över, och en av dom

sakerna är inte ens en sak, utan en del av mitt liv.

 

Ni märker när jag har bestämt mig, it's killing me.

 

<3

 

ååh jag är så glad, störd och konstig som vanligt, jag mår verkligen skitbra och jag är gladast

i världen över alla människor som finns runt omkring mig, ni är så jävla bra (bäst) puss.

 

Hatar bara att jag aldrg är hungrig längre? vad fan är det liksom..Innan kunde jag äta femton

kilo lösgodis eller lassa upp så mycket mat på tallricken att det knappt fick plats på den,

men nu blir jag mätt efter några gafflar. Pallllllllla, jag gillar ju mat. Frustrerande!!

håller det i sig mer än en vecka borde jag uppsöka läkare. This is so not meeeeeee.

 

 

 

tjingelitjong! Jag har som vanligt viktigare saker för mig än att sitta framför en dator så min uppdatering suger och den kommer antagligen göra det ett tag till. Ska försöka uppdatera lite mer i alla fall!

Calle lever sitt egna lilla liv för tillfället, ena dagen är han världens mes och snällast i universum och andra dagen är han en supercool gangster som tror han kan erövra hela världen. Hästar-har-liten-hjärna.

Ska på hoppkurs tisdag-onsdag i alla fall, gött att få lite tips!
Lagtävlingarna börjar även 1 september, första tävlingen är i Tranås!
ska hoppa förklass 90cm och 1m i laget bara.

För övrigt rullar det mesta på som det ska! Nu ska jag ut i solen, har intalat
mig själv ända sen jag kom hem från jobbet att jag ska sätta mig och sola
så nu är det fan på tiden. (inte alls bakfull, nejdå) känns liksom mer
inbjudande med en säng,godis och film men sommaren är ju fan snart
slut så man får ju passa på.

PUSS PÅ SKINKAN,