Har precis bestämt mig för att göra det jag aldrig trodde jag skulle göra.
Satt ut min älskade Calle på annons tidigare idag, orsaken:

Calle är en helt underbar häst som man kan lära sig så sjukt mycket på,
men om man vill upp i klasserna så han inte den rätta..
Jag vill satsa på min ridning, delvis klättra inom hoppningen och
jag har kommit fram till att Calle inte har huvudet för det,
han fegar ur när det blir flör högt och han är en häst med extremt
dåligt självförtroende. Så jag anser att det bästa för både han och mig
är att han får komma till någon som kanske inte har lika höga
ambitioner inom tävling och hoppning. Sålde honom därför
mot dressyr, eftersom det trots allt är det han är bäst på och hans
stam talar även för dressyren..

Tyvärr är det så att jag kommer tröttna på hästar och ridning om
jag inte får tävla ordentligt och komma någonstans. Det låter
hemskt men hästar är inte som vilket husdjur som helst, man har
dom inte bara för att ha dom ( i alla fall inte jag) som andra husdjur,
dom kostar för mycket pengar för det.

Jsg kommer vara extremt noga med vart han hamnar och jag kommer
även hälsa på honom ofta om han inte hamnar hundra mil bort.
Jag hatar verkligen mig själv för det här och kommer väl lipa
i tusen år när han åkt, men jag måste vara klok och inse att
det inte funkar i längden. Djur är djur, dom skiter i vart dom är
bara dom har det bra. Han kommer inte sakna mig, men det känns
ändå extremt jobbigt att sälja en bästa vän. Det är så det känns.

http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=645945&inriktning=&typ=5