callekuling

Hejhopp!
Ikväll kommer det en tjej i min ålder och provrider Calle, ska köra honom till ridhuset.
Hon vill ha honom på foder i minst ett år, för eventuellt senare köp! kom på att det är en perfekt idé då jag kan ha en annan häst på foder undertiden och "tävla av mig" lite, för om två år kanske jag har helt ändrade förhållanden och kanske inte vill/kan tävla längre så då kanske jag nöjer mig med Calle.

Nu slipper jag sälja honom också då han betyder extremt mycket för mig och han är väldigt speciell. Hon som ska provrida bor i Mullsjö så det tar endast 20-30 minuter med bil, perfekt! för då kan jag hjälpa henne lite och kolla på när han tävlar osv.

Håller tummarna för att hon tycker om honom. Antingen älskar man honom, eller så hatar man honom, han är verkligen en sån häst.
Hon ska ha honom till dressyr och lite fälttävlan var tanken, tror han skulle passa super som det i dom lättare klasserna då han är totalt otittig på hinder och älskar att hoppa över stockar i skogen.

Vi får väl se vart det leder! uppdaterar när jag vet mer :)


oleoeoeoeoeoeoi


Jag är nog typ ungefär världens lyckligaste just nu,
nästan allt är så bra det kan bli och den andra oktober åker jag och Moa til Turkiet i åtta dagar
Vi kommer bo ett lägenhetsrum så vi kan laga våran egen mat och allt, fett med nice. kommer dock sakna alla fina små gosiga människor som finns kvar här hemma..
snygg-moa!

det är lätt att le även om man gråter inombords


Hejhopp, som ni märker orkar jag inte med min blogg just nu och jag ska inte skylla på att det är för att jag inte har tid eller viktigare saker för mig, men jag orkar helt enkelt inte. Ni kommenterar aldrig i alla fall så det är eget egna fel :) det suger med no respons.

Fortsätter väl skriva lite då och då bara för att det kan va kul ibland..
Dock kommer detta bli det tråkigaste inlägger du någonsin läst så du behöver inte läsa (fast du kanske inte heller har något liv så då kan du likagärna fortsätta).

Vad händer för tillfället? Calle är ju ute på annons, har bara fått ett konstigt svar men dit får han inte flytta så jag väntar fortfarande. På ett sätt vill jag inte att någon ska höra av sig så att jag slipper känna den enorma smärtan som kommer uppstå när jag måste lämna min vän, men samtidigt är det bättre om han bara åker NU så att jag slipper tänka, och framförallt slipper ångra mig. För detta är bäst för Calle kuling, jag vet det.

Det är bättre han åker snabbt, helt utan förvarning. Så är det typ med alltid, det är bättre det bara händer istället för att dra ut på det och veta att det bara kommer bli cärre. Var som när jag lämnade bort min förra häst, det gick så fort att jag fortfarande knappt hunnit fundera över det, eller när Casper dog, det gick också så fort så att jag knappt hunnit fundera över det. Det är först efteråt som man inser hur mycket ett djur kan betyda, men det finns inte så mycket att göra åt saken. Man måste vara stark, annars borde man inte skaffa djur från första början. Dom lever (förhoppningsvis) inte lika länge som du, och du kommer troligen inte ha dom kvar hela livet.




RSS 2.0